Nötkött

Håller landskapen öppna och ökar den biologiska mångfalden.

Kalvarna från mjölkbonden säljs ofta till en köttbonde som specialiserat sig på att föda upp kalvar och ungdjur. Detta är en viktig uppfödning, eftersom det inte bara skapar kött, utan även produceras stora mängder gödsel som sedan kan användas till biogas och för att gödsla åkrarna.

Det finns några olika typer av nötköttsproduktion.

Vissa gårdar föder upp utpräglade köttdjur såsom Hereford, Aberden angus, Charolais etc där man låter fribetäcka kon med tjur (eller ibland seminera kon) så den blir dräktig, och sedan efter 9 mån föds det en kalv som går tillsammans med kon ca 3-6 mån. Efter ca 3 mån betäcks kon igen blir dräktig med en ny kalv. Kalvarna delas upp i grupper då de blir könsmogna, kvigor för sig och tjurar för sig, och får sedan oftast gå lösa gå i grupper tills dess de är slaktmogna. Köttrasdjur brukar få sparsamt med spannmål och rikligt med gräs såsom hö, ensilage och bete. Mineraler och vitaminer brukar tillsättas utöver det.

Ett annat sätt är att man köper in kalvar, företrädesvis från mjölkgårdarna. De kalvarna bor på sin födelsegård i ca 3 månader och får mjölk och även hö/ ensilage. Sen flyttar de hem till en uppfödargård. Oftast bor de i lösdrift dvs. de går lösa i stora halmade boxar eller i mindre spaltboxar. Oavsett vilket system är det A och O att de mår bra. Har man tjurar omfattas de inte av beteskravet, även om många gårdar ändå släpper ut dem på bete under sommaren. Inte heller kalvar, oavsett kön, upp till 6 mån omfattas av beteskravet. Djuren får tillsyn och omvårdnad minst 2 ggr/dag. Om någon blir sjuk eller halt tas de till en sjukbox där de får vara utan konkurrens från andra djur och medicineras i samråd med veterinär samt vilar upp sig. Huvudsaklig föda är förstås gräs i någon form men även en hel del spannmål samt vitaminer och mineraler. En del producerar även mellankalv och då är kalvarna färdiga vi ca 10 månaders ålder det är det köttet som kallas kalvkött.

På en EU-ekologisk gård får 40% av fodergivan utgöras av kraftfoder. (Spannmål) För KRAV-gårdar är motsvarande siffra 30%. I en ekolog isk besättning skall huvuddelen av fodret vara ekologiskt producerat på den egna gården.

På sommaren bidrar djuren till öppna landskap genom bete, detta är bra för den biologiska mångfalden. För att minska risken för parasiter så kan djuren gå tillsammans med får.