Spannmål

Produktionen räcker för en självförsörjning.

Spannmål

I Sverige odlas vete, havre, korn, råg och rågvete. Vete går till mjöl, foder eller etanol. Havre kan t.ex. bli havregryn, frukostflingor, havredryck, foder eller biobränsle. Korn blir till öl, whiskey eller foder. Råg används främst till mjöl och rågvete går främst till foder.
Det svenska klimatet gör att jordarna här är väldigt förmånlig att odla. På grund av våra kalla vintrar har vi färre insekter som äter upp grödan eller sprider stråsädes sjukdomar, och färre svamp- och rostarter som kan angripa plantorna. Genom våra stränga regler vad gäller bekämpnings- och tillväxtreglerande preparat har fokusen inom växtförädlingen legat på att få fram tåligare sorter, snarare än att avla fram högavkastande sorter till den svenska marknaden. Detta gör att vi klarar att få kraftiga grödor utan att behöva använda lika mycket kemiska bekämpningsmedel som i andra länder.

För att få använda kemiska preparat inom växtodling måste man gå en utbildning och avlägga ett prov för att få sprutcertifikat. Sprutcertifikatet måste dessutom måste uppdateras vart 5:e år. Jämfört med andra länder är det väldigt få preparat som är godkända att använda här. Sverige ligger i framkant i arbetet med att framställa biologiska preparat som kan användas vid betning av utsädet. När man betar utsädet skyddas fröet mot framför allt svampsjukdomar, vilket också gör att det kemiska bekämpningsbehovet minskar. Att beta utsäde mot insekter är förbjudet i Sverige, men tillåtet på andra ställen och kan ha en negativ påverkan på alla insekter, även de som behövs för pollinering.

Inom svenskt jordbruk jobbar vi även hårt med att minimera riskerna för olika typer av näringsläckage från vår åkermark. Vi har strikta regler för lagring och spridning av stallgödsel, där framför allt fosformängden i stallgödseln bestämmer hur mycket som får spridas.

Att odla ekologisk spannmål innebär att man odlar utan att använda kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Ekologisk odling lämpar sig inte på alla jordar och ger i regel lägre skördar än konventionell spannmålsodling, bland annat eftersom det är svårare att optimera kvävegivan med t.ex. stallgödsel. Istället för kemisk bekämpning jobbar man med mekanisk bekämpning, vilket kan innebära fler överfarter över fältet och högre dieselförbrukning. Man arbetar även förebyggande mot växtföljdssjukdomar samt svamp- och rost sjukdomar, detta genom en varierad växtföljd över flera år, då man bl.a. använder insådd med t.ex. en hög andel klöver för att få ner ogrästrycket samt binda kväve i marken. Ett sätt är också att plöja ner grönmassan som gödning då man bryter gräsvallen. Förutom gröngödsling och stallgödsel får man vid ekologisk odling även gödsla med processat slaktavfall och vissa godkända rester från biogastillverkning.

Oljeväxter

De oljeväxter som odlas i Sverige är framför allt raps, rybs och lin. Raps- och rybsolja går antingen till matolja eller som tillsats i diesel. Linfrön och linfröolja används också i matlagning men oljan går framför allt till färgtillverkning. Både rapskaka och linfrökaka som är restprodukter från oljetillverkningen kan användas som foder och ersätta en del av det protein som ofta utgörs av importerad soja.

Vallväxter

Vallen är en stor del i det svenska jordbruket. Det är därifrån vi får gräset som djuren kan äta på vintern! När man anlägger en vall kommer den vanligtvis finnas på det fältet i minst tre år, men ofta ligger de längre tid än så. Man kan antingen så rena gräsfrövallar eller klöverfrövallar för att samla in fröna och sälja som utsädesblandningar, eller så en egen blandning för att få den optimala näringen till djuren. För att få protein i fodret används baljväxter, som klöver och kärringtand. Dessa baljväxter binder kväve i marken och gör att man inte behöver tillföra lika mycket kväve till nästa gröda. Långliggande vallar bidrar även till kolsänkor, eftersom den växande grödan tar upp koldioxid och genom fotosyntesen omvandlar det till syre och energi. Man tar vanligtvis 2-3 skördar på vallen per år, ibland 4 skördar, för att torka det till hö eller ensilera till ensilage. Gräset kan även användas till biogastillverkning.